flingan79

I natt vid kvart i fyra vaknade vi av att det lät som om Wilmer låg och kippade efter andan..... Han har ju varit förkyld i 1 1/2 vecka nu och varit lite rosslig. Men som han lät nu har han inte låtit förut. Det var riktigt otäckt!
Det var ilfärd till akuten med lillplutten :(

Väl där så fick vi komma in på en gång och det tog inte många minuter innan läkaren undersökte honom.
Han bestämde att  Wilmer skulle få en typ av adrenalinspray ( en syrmask som man tillsätter adrenalin i och som sprayar ner det i svalj och munhålan) för att minska ev. svullnad i luftvägarna.
Det var inte populärt av lilleman. Detta fick vi göra 2 ggr. Det blev nog lite bättre, det lät inte så ansträngt för honom att andas längre så det var så otroligt skönt!

Vid första undersökningen så misstänkte det att han fått RS- virus ( ett virus som kan vara farligt för små barn, det sätter sig i luftvägarna och täpper till i näsan med snor) 
De tyckte att vi skulle stanna över morgonen och vid 7 tiden blev hämtade av en personal från barnavdelningen. Där fick vi ett eget rum.
Nu var vi trötta så vi nästan svimma alla tre, men det skulle komma en läkare och lyssna på Wilmer hade vi fått veta så jag tänkte att , vi får väl hållahonom vaken ett tag till fastän han såg i kors stackar´n. Efter en timme så frågade jag en sköterska om det skulle dröja innan läkaren kom, och hon sa då att det kunde dra ut på tiden. Okej, då kände jag att det var läge för oss att sova en stund.
Jag fattar det inte, men vi fick plats alla tre på den pyttelilla sjukhus-sängen, ha,ha! ( wilmer sov en liten stund i "hans säng" men vaknade ganska så snabbt och fick komma över till oss)
Kl.10 vaknade lilleman och var hur glad som helst :) fortfarande rosslig men mycket bättre!
Vid 12 så hade de undersökt honom igen.

De konstaterade att de inte var RS. Det är förmodligen så kallad falsk krupp. Detta sätter sig oftast på sämbanden som jag förstod och gör att de sväller lite och det kan göra så att det låter riktigt otäckt, precis som om de inte får luft. Men det kan samtidigt även bli så att det blir svårare att andas.
Vi fick lite tipps på hur man ska göra det lättare för honom och så fick vi med kortison tabletter som vi ska ge honom.
Men om det känndes jobbigt för honom ändå så skulle vi komma tillbaka.
Fy vad rädd man blir! man får ju panik vet inte vad man ska göra....

Nu sover han som en stock och har gjort det i 2,5 timme. Han var helt slut stackar´n.

Så idag blev det ingen resa som sagt var. Vi har skjutit fram resan till ev. onsdag istället får se om han mår bättre då.

Kram.